Ja men vi går väl rakt på. Igår var det alltså Emma K som äntligen fick den singeldejt hon längtat efter och Annica fick en till singeldejt. Sebastian börjar helt klart känna för flera tjejer och nu har även Annica fått känna på hans kyssar.
Jag visste direkt när Annica kom tillbaka till oss i huset att något mer hade hänt mellan dom, kändes på hela hennes lite fnittriga utstrålning. Så ja, det var mitt ärliga jag, som sa som jag sa, i min synk. Jag var glad för Annicas skull men ville ju såklart vara den som kom hem med det smajlet på läpparna, ännu en gång.
När man väl har fått smak på närheten, vill man bara ha mer. Helt klart! Jobbigt då när man förstår att någon annan har fått den. Konstigt hade det väl varit annars om man inte hade känt en uns avundsjuka.
Vi var även på en middag tillsammans, väldigt annorlunda. Dels för att fina Jeanette valde att lämna, något jag var totalt oförberedd på. Det var några tuffa minutrar innan jag fattade vad hon precis sa och att hon nu hade lämnat. Jeanette var en fantastiskt härlig tjej, med mycket kloka tankar och otroligt rak och ärlig.
Medans Jeanette var iväg och pratade med Sebastian fick vi roa oss med den största drink jag sett. Som ett akvarium!
Att Jeanette lämnade var oväntat och tråkigt, men samtidigt klokt när hon kände som hon gjorde. Men det som var ännu mer märkligt var hur jag där under middagen inser att jag sitter just nu vid ett middagsbord. På en restaurang. Med åtta andra tjejer. OCH endast en kille! En kille som alla vill ha uppmärksamhet av! En kille som alla vill bli sedda av. Samtidigt! Jag tappade helt mig själv den kvällen.
Jag satt mest tyst och ville bara att kvällen skulle ta slut. Visste inte vad jag skulle säga, eller fråga honom om. Vet att det även var två till som kände samma sak som mig, vilket var skönt. Tyvärr var det bara att bita ihop, ville jag vara kvar skulle jag utsättas för den ena prövningen efter den andra. Det började jag förstå vid det här laget.
Dagen efter var det mingel och roscermoni och jag hade inte pratat med Sebastian på 2 dagar, sedan vår dejt och det härliga avslut vi hade. Tre singeldejter hade ägt rum efter och vid förra minglet pratade vi inte alls.
Direkt när Sebastian kliver in på minglet ser jag på honom att det är något som hänt i hans tankar. Jag vet inte vad det var som visade det, men jag såg och kände det bara. Det gjorde mig otroligt osäker på om vi fortfarande hade något kvar. Eller om det var över. Därför behövdes ett snack. Jag tog modet till mig och fångade honom för några minuter. Några viktiga minuter.
Jag passade även på att förklara att jag inte var mig själv dagen innan på middagen. Och att jag tyckte det var jobbigt. Ville någonstans förmedla att det inte handlade om att jag var ointresserad utan endast fruktansvärt obekväm. Hans svar på det var: " Jag såg att du drog lite tillbaka, men så länge jag får se ditt leende så känner jag mig lugn" Det samtalet klipptes bort igår. Men man fick följa med i mina tankar och känslor som rör sig i mitt huvud kring hela situationen. Jag är glad att det visades, så man får hänga med på min resa även fast jag inte är på dejter.
Det var mycket som snurrade och mycket kändes ibland som en overklig dröm. Hade vi faktiskt något på gång? Eller? Ungefär så tänkte jag där och då. Det blev ett bra samtal och Sebastian kunde möta mig på den platsen och lugna mig med att återigen bekräfta att han ser mig, tänker på mig och tycker om mig.
Känslan efter minglet var som jag sa här, som en sten som ramlade av mina axlar. :)
Roscermonin kunde jag ändå inta med ett lugn och ytterligare denna gång kunde jag lita på vad Sebastian sa. Jag fick en ros och vara kvar!
Nästa vecka händer det roliga saker kan jag lova. Vi får finbesök i huset av två personer. En rolig eftermiddag i huset med massa lek och härligt häng. Sen blir det en rolig gruppdejt på kvällen. Jag kan vara en av dom som får åka ;)
1 kommentarer
Lena
17 Nov 2016 22:34
Det börjar dra ihop sig minsann. Kan inte ens i min vildaste fantasi förstå hur det kan kännas att vara i samma situation som du befinner dig i....🌹
Kommentera